Tyg-Eva
En Episk Berättelse om Tyger och Vänskap
I en värld där tyger och trådar sammanflätas i en symfoni av färg och form, fann jag en vän som blev en stjärna på min syhimmel. Det började som en enkel affär på Facebook, där en kvinna från en grupp av sy- och tygnördar sålde sina varor. Det var Eva, en kvinna vars namn snart skulle bli synonymt med en äkta tygskatt.
Jag minns det som igår: jag klickade hem 2 meter av ett förföriskt grönt tyg, prytt med vävda gröna blad, och några andra bitar som försvann i minnesmörkret. Eva packade noggrant ner tygerna och jag swishade över en summa som var mer en slump än en precision, som vanligt för mig i dyskalkylins värld.
Men ödet hade en annan plan för mig. Eva, som bodde i den pittoreska närheten av vårt Smålandshem, gjorde ett erbjudande som skulle förändra allt: en personlig visning av hennes tygskatter. Jag och dottern, med hjärtan som slog i takt av spänning, satte kurs mot det paradis som väntade.
En Tyg- och Fikafest
Väl framme stod vi som trollbundna inför en syn som skulle få vilken tygnörd som helst att svimma av förtjusning: ett hus som var en dröm, inrett med smak och elegans, och ett tygrum så magnifikt att det kändes som en magisk portal till en värld av oändliga möjligheter. Men det var inte bara tygerna som var en fröjd för ögonen – det var även det utsökta fika vi blev bjudna på. Våra magar kände sig som om de hade varit på en fest i tre dimensioner efter det.
Eva, vår lysande gudinna bland tyger, delade sin värme och humor. Dottern och jag skrattade så hjärtat nästan brast, och varje stund var ett mirakel. Tygerna, dessa drömmen som blev verklighet, hade ett pris som var en gåva från himlen – 20 kr metern. Ja, ni läste rätt: ett belopp som verkade som en trollkonst från en annan värld.
En Hemlighet och En Skatt
Nu har jag en skatt av tyger som bara växer och växer. Eva, eller Tyg-Eva som hon kallas i min telefon, är vår hemliga tygskatt. När någon frågar varifrån jag hämtar mina fantastiska tyger, svarar jag kryptiskt: "Jag har en grossist i Småland." Jag behåller Tyg-Eva för mig själv, som en hemlighet bevarad för de utvalda.
Nyligen gjorde jag en ny resa till detta tygparadis. När maken undrade hur mycket jag hade spenderat, svarade jag lite nonchalant: "300 kr." Han accepterade detta belopp med en godkännande nick, ovetande om de verkliga summorna som förlorades bland dessa tygliga skatter.
Så där har vi det, en storslagen saga om vänskap, tyger och hemligheter. I denna värld av färg och form är Eva vår skapande stjärna, och tygerna från henne är både vår skatt och vår glädje. En saga som kommer att leva vidare i varje söm, varje stygn och varje dröm vi väver.
Och maken? Det han inte vet har han inte ont av... eller?
Andra inlägg
Välkommen till The House of Time